Det finns många olika publikationstyper eller dokumenttyper. En del är mer lämpliga för instudering och andra är bättre att använda som källor i ditt arbete. Klicka på flikarna för att läsa mer om de olika dokumenttyperna.
En avhandling skrivs av en forskarstuderande och presenteras och försvaras vid en licentiat- eller doktorsdisputation. Det vanligaste inom teknik och naturvetenskap är s.k. sammanläggningsavhandlingar. De består av ett antal tidskriftsartiklar till vilka den forskarstuderande sedan skriver en sammanfattning, den så kallade kappan. Denna kappa bildar tillsammans med tidskriftsartiklarna själva avhandlingen. Avhandlingen ska visa att den forskarstuderande behärskar tidigare forskning inom sitt område och samtidigt bidragit med ny kunskap inom ämnet. En avhandling kan vara bra när du vill få en översikt av forskning inom ett område. De innehåller också många referenser för vidare läsning.
Avhandlingar och andra forskningspublikationer från Chalmers hittar du i Chalmers Research. De finns även i tryckt format på biblioteket. Avhandlingar från andra svenska universitet och högskolor söker du i SwePub eller på Internet. I databasen ProQuest Dissertations and Theses finns internationella avhandlingar främst från Nordamerika.
Diss. är en förkortning av dissertation (doktorsavhandling) och Lic. står för Licentiatavhandling.
Böcker och fackböcker, skrivna för universitetsstudenter, är ofta orienterande introduktioner som ger en övergripande helhetsbild av ett visst ämne. Böcker har ofta ett inledande bakgrundskapitel med en översikt över bokens innehåll. Det brukar också finnas många referenser som kan fungera som tips på vidare läsning inom samma område. Kom ihåg att det oftast tar lång tid att skriva och publicera en bok, vilket betyder att faktauppgifter snabbt kan bli inaktuella. Böcker publiceras numera både elektroniskt och i tryck. De flesta böcker inom teknik och naturvetenskap publiceras på engelska vilket betyder att du måste använda främst engelska sökord.
Forskare deltar i konferenser för att presentera sin forskning för kollegor inom samma ämnesområde. De bidrag som presenteras publiceras oftast online av konferensorganisationen och kallas Conference Proceedings.
Konferensbidrag kan ge en bra översikt över ny forskning inom ditt ämnesområde. Hittar du ett äldre konferensbidrag rekommenderar vi att du kollar om forskarna även har publicerat en vetenskaplig artikel.
I ordböcker hittar du kortfattade förklaringar och definitioner av begrepp eller termer. Det finns både allmänna ordböcker och mer specifika fackordböcker. En ordbok kan vara en bra start när du börjar din informationssökning.
På biblioteket finns många både tryckta och elektroniska ordböcker som t.ex. Svenska Akademiens ordlista och WordFinder online.
Ett patent ger innehavaren ensamrätt att under en begränsad tid använda sig av och utnyttja sin uppfinning. Det innebär att andra förhindras från att tillverka, använda, importera eller sälja uppfinningen utan patentinnehavarens tillåtelse. För att få ett patent krävs en fullständig beskrivning av uppfinningen vilket gör att patent innehåller värdefull information och har en viktig roll för utvecklingen av industrin i hela världen. Mer om patent kan du läsa på Patent- och registreringsverkets webbplats.
Exempel på databaser där du kan söka patent är Espacenet och Google Patent Search.
Rapporter finns av olika slag. En forskningsrapport är en avrapportering av en forskares pågående eller nyligen avslutade forskningsprojekt och publiceras oftast av en högskoleinstitution eller ett forskningsinstitut. Ibland ingår de i en rapportserie. Eftersom publiceringen av rapporter går relativt snabbt innehåller de nya forskningresultat och aktuella referenser till tidigare forskning. Nyare forskningsrapporter kan du hitta på Internet. Där publiceras också många rapporter från olika organisationer, företag och myndigheter. Det är viktigt att fundera över författarens syfte när du utvärderar rapporter som är publicerade på webben.
En standard är ett dokument innehållande krav, specifikationer, riktlinjer eller egenskaper för upprepad användning. Syftet är att se till att material, produkter, processer och tjänster är säkra, tillförlitliga och av god kvalitet. För företag är standardisering ett verktyg som minskar kostnaderna genom att minimera fel och därmed öka produktiviteten. I Sverige är det SIS, Swedish Standard Institut, som arbetar med att ta fram och förmedla standarder. Standarder publiceras både i tryckt och i elektronisk form.
Du kan söka standarder hos SIS. Biblioteket har tillgång till de flesta ISO-standarderna samt många elstandarder (IEC). Det går att kontakta biblioteket för att lägga till fler.
Artiklar från dagstidningar kan vara bra en bra källa för att följa ny forskning och pågående debatter. Dagstidningsartiklar är skrivna av journalister och inte forskare så man bör var försiktig i hur de används i exjobb och uppsatser. Dagliga nyheter från den internationella och nationella pressen är enkla att följa på internet och biblioteket har tillgång till Mediearkivet, ett fulltextarkiv med artiklar från svenska dagstidningar och fackpress.
Tidskriftsartiklar kan publiceras i olika typer av tidskrifter som exempelvis vetenskapliga tidskrifter samt bransch- och populärvetenskapliga tidskrifter. Ny forskning och teorier publiceras oftast på engelska i vetenskapliga tidskrifter som riktar sig mot en internationell forskarpublik. För mer information om vetenskapliga tidskrifter se fliken Vetenskapliga artiklar.
Populärvetenskapliga tidskrifter riktar sig mot en bredare publik och är skrivna av vetenskapsjournalister. Artiklarna är inte granskade. Detsamma gäller branschtidskrifter som oftast riktar sig mot en viss yrkesgrupp.
ISSN och DOI
Varje tidskrift har ett unikt ISSN-nummer. Allt fler elektroniska tidskriftsartiklar får också ett DOI-nummer (Digital Object Identifier). DOI-numret är permanent och unikt, vilket exempelvis betyder att om artikeln får en ny webbadress kan man via DOI-numret ändå hitta den. De flesta vetenskapliga förlag tilldelar numera sina artiklar DOI-nummer, som du hittar på abstractsidan eller i artikelns sidhuvud eller sidfot.
Att titta i tidigare uppsatser och exjobb kan vara bra sätt att hitta litteratur inom ett ämnesområde. Det kan också vara användbart för att se hur andra studenter har lagt upp sina uppsatser.
Examensarbeten och uppsatser som är skrivna på Chalmers finns i Chalmers ODR Studentarbeten. Från 2010 är täckningen god och ofta finns en fulltextfil bifogad så att arbetet kan läsas direkt online. Äldre uppsatser som bara finns i tryckt format på biblioteket kan du söka här. I de fall då biblioteket inte har ett tryckt exemplar kan du vända dig direkt till institutionen.
Uppsatser skrivna av studenter på andra universitet och högskolor i Sverige finns i Uppsatser.se.
Uppslagsverk innehåller mer detaljerade och omfattande beskrivningar av ett begrepp eller ämne än en ordbok. Ofta finns även information om centrala teorier och forskare inom området. Uppslagsverk kan ge en bra första introduktion till ett ämne och även innehålla hänvisningar till andra källor för vidare läsning. Wikipedia kan vara en bra start men bättre att referera till AccessScience som är ett bra uppslagsverk för teknikområdet eller Britannica Online som är ett omfattande allmänt uppslagsverk.
En vetenskaplig artikel presenterar nya forskningsresultat och är skriven av forskare. Jämför med populärvetenskapliga artiklar som är skrivna av journalister. Före publiceringen blir den vetenskapliga artikeln granskad, peer reviewed, av experter inom ämnesområdet. Artiklarna kan se lite olika ut beroende på ämne. Men vetenskapligt granskade artiklar ger ett seriöst intryck och brukar ha med följande delar:
Titel och författare
Abstract – kort sammanfattning av artikeln
Introduktion – bakgrundsinformation samt syfte och problemformulering
Metod – så detaljerad att läsaren ska förstå och kunna upprepa forskningsprocessen
Resultat – redovisning av forskningsresultaten
Diskussion – forskarens egen tolkning av resultaten samt slutsatser och koppling till tidigare forskning
Referenslista – ska innehålla samtliga dokument som nämns i artikeln
Artiklar i vetenskapliga tidskrifter kan vara av olika slag:
Originalartiklar - innehåller redogörelser för empiriska studier där resultatet av forskningsarbetet beskrivs för första gången.
Översiktsartiklar - (review articles) är kritiska utvärderingar av tidigare publicerade studier.
Teoretiska artiklar - är redogörelser för hur författaren försöker utveckla nya teorier utifrån redan existerande teorier.
Granskning / Peer-review
En vetenskaplig tidskrift har granskare (referees) bestående av välmeriterade forskare inom tidskriftens ämnesområde. Dessa experter bedömer de inkomna artiklarnas kvalité både vetenskapligt och innehållsmässigt. De tittar bland annat på att resultaten stämmer med presenterade faktauppgifter, att artikeln är utformad i enlighet med den aktuella tidskriftens specifika krav och att artikeln inte har offentliggjorts i något annat tidigare sammanhang. De avgör sedan om artikeln kan publiceras direkt, bör revideras eller avslås.
Syftet med denna granskning eller peer-review är att säkerställa den vetenskapliga kvalitén. Granskningen tar ofta lång tid vilket gör att publiceringen av en artikel i en vetenskaplig tidskrift kan dröja mellan 6-18 månader.
Är tidskriften granskad?
Genom att söka på en tidskrift i Ulrichsweb kan du se om tidskriften är vetenskapligt granskad. Dessa tidskrifter står som Refereed och markeras med bilden av en domartröja. Samma information når du genom att söka på tidskriften i E-tidskrifter. Tänk på att en vetenskapligt granskad tidskrift kan innehålla material som inte är granskat som till exempel editorials och letters.
Läs mer
Understanding Scientific Journals and Articles från Visionlearning