En referens består av fyra element som svarar på fyra frågor.
VEM är ansvarig för verket?
Författare: I författarelementet anges upphovsmannen för boken, rapporten, artikeln osv. En upphovsman kan vara en eller flera individuella personer, en grupp (myndighet, organisation, företag osv.) eller en kombination av person och grupp. Separera författarna med ett kommatecken, avsluta med ett &-tecken mellan näst sista och sista författaren. För verk med upp till 20 författare anges samtilga författarnas efternamn och initialer. För verk med 21 författare eller fler, ange de 19 första följt av tre punkter ... avsluta med sista.
NÄR publicerades verket?
Datum: Som datum i en referens anges datum för publicering. Oftast anges endast årtalet, men i vissa fall mer specifikt: årtal och månad; årtal, månad och dag; år och årstid; eller årsspann.
VAD heter verket?
Titel: Titel på ett verk skrivs i meningsform med små bokstäver. Första ordet i titel, undertitel och egennamn skrivs med stor bokstav. Efter titel kan man inom hakparentes ange en beskrivning, vanligtvis för att beskriva ett dokument som inte är textbaserat, tex. video, podcast och konstverk.
VAR hittar jag verket?
Källa: I en referens indikerar källan var läsaren kan hämta det citerade verket. Informationen i elementet beror på dokumenttyp och består oftast av titel på en tidskrift, utgivare eller webbplats samt en DOI eller URL. Om författaren är samma som utgivaren/webbplatsens namn utesluts utgivare/webbplatsen för att undvika återupprepning.
Referenslistan återfinns i slutet av arbetet på en ny sida och är en förteckning över alla de källor som har använts i arbetet. Referenslistan sorteras i alfabetisk ordning efter uppslaget, dvs. namnet på den författare eller organistaion som ansvarar för verket. Enligt APA delas referenslistan ej upp i olika kategorier. Om samma författare har fler verk sorteras de kronologiskt med tidigaste publikationen först. När källor har identiska författarnamn och publiceringsår, inkludera små bokstäver efter årtalet. Saknas årtal används u.å. för utan år.
Digital object identifier (DOI) är ett beständigt identifieringsnummer som ges till elektroniska dokument och är en alfanumerisk teckensträng bestående av siffror och skiljetecken.
Övriga alfanumeriska identifieringsnummer såsom ISBN och ISSB anges ej i en referens. Mer information om DOI och URL kan du läsa här.
Inkludera datum för när du hämtat källan endast om källan inte är arkiverad eller är designad för att ändras över tid. För majoriteten av källor anges inte datum för hämtning. De källor som behöver datum för hämtning är tex. artikel i uppslagsverk som förändras över tid, webbsida som uppdateras frekvent, oarkiverad Wikipedia-artikel och karta genererad från Google Maps.
Plagiering innebär att att använda någon annans verk, ord, idéer eller bilder och presentera det som sitt eget utan att ange referens till källan. Att inte ge andra författares arbete och ansträngningar ett erkännade strider mot forsningsetikens hederskodex och kan leda till disciplinära åtgärder.
För att undvika plagiat ange alltid en referens när du:
Att parafrasera innebär att i text omskriva någon annans idéer med egna ord. En parafrasering låter dig sammanfatta, tolka och lyfta fram det viktigaste och mest relevanta för den egna texten. Det är viktigt att du hänvisar till de källor du parafraserar så att läsaren kan skilja på vad som är dina argument och orginaltextens. Du kan ange källan narrativt eller inom parentes (mer information om citering hittar du under Källor i texten).
Du behöver inte ange en sidhänvisning i källhänvisningen, men om verket du parafraserar är långt (tex. en bok) kan du ange en sida utöver författare och årtal för att hjälpa läsaren att hitta det aktuella avsnittet eller sidan.
Första gången du använder en term som du vill förkorta i texten ska den presenteras utskriven tillsammans med förkortningen inom parentes. Överanvändning och underanvändning av förkortningar ska undvikas, enligt APA Style bör en förkortad term användas minst tre gånger i en text. För färre omnämning än så, skriv ut hela termen för att undvika förvirring hos läsaren. Undantaget är om det blir tydligare för läsaren att använda en förkortning. tex vid en lång men allmänt känd term som American Psychology Association (APA). När en term väl har förkortas används förkortningen konsekvent genom hela texten. Förkortningen "ibid." används ej i APA.
Vissa förkortningar är så allmänt erkända och behöver inte förklaras för läsaren, tex. förkortade termer som förekommer i en ordlista (tex. AIDS), latinska termer som et al. och mått- och tidsenheter.
Läs mer om förkortningar i APA-systemet: