Referensguide  

För att förenkla hanteringen av referenser och referenslistor finns det ett antal olika verktyg, referenshanteringsprogram. Som student eller anställd på Chalmers har du tillgång till två av dessa, EndNote och EndNote Web. Det finns även ett antal fritt tillgängliga som Zotero och Menderley. Se respektive flik i guiden.

När du skriver en akademisk text är det viktigt att det klart framgår vad som är dina egna resultat, idéer och slutsatser och vad som härrör från någon annan. Du måste också visa vilket underlag dina påståenden och resonemang bygger på. Det är därför ytterst viktigt att ange vilka källor du har använt dig av i ditt arbete. Läsaren ska kunna gå tillbaka till det material du använt för att fördjupa sig och för att kontrollera ditt arbete. Gör det lätt för dina läsare att plocka fram de dokument du hänvisar till genom att vara noggrann, korrekt och konsekvent då du anger källor.

Referensskrivning består av två delar, dels en kort hänvisning i den löpande texten till den källa som man har använt och dels en fristående lista över dessa källor som innehåller detaljerad information och ofta brukar återfinnas under rubriken Referenser.

Det finns i huvudsak tre olika metoder för referensskrivning:

• Författar-årtalsmetoden där källhänvisningen i den löpande texten utgörs av författarens efternamn samt publikationsår inom parentes. Referenslistan placeras i slutet av dokumentet och skrivs i alfabetisk ordning.
  
  
• Numrerade referenser där källhänvisningen i den löpande texten utgörs av nummer, upphöjt eller inom parentes, som hänvisar till publikationerna i den ordning de används. Eventuellt påföljande hänvisningar till en specifik publikation får samma nummer som den första. Referenslistan placeras i slutet av dokumentet och ordnas i nummerföljd.
  
  
• Fotnotsystem där källhänvisningen i den löpande texten utgörs av upphöjt nummer. Referensen återfinns i en not med samma nummer längst ner på den aktuella sidan eller i slutet av texten.

författar-årtalsmetoden eller som den också kallas parentesmetoden. Under nästa flik följer en guide över Harvardsystemet som är en variant inom författar- och årtalsmetoden. En fördel med den är att det direkt i texten framgår vilken författare och vilket publikationsår en hänvisning gäller, du behöver inte bläddra till slutet av dokumentet. Det är också enkelt att söka upp en referens i den alfabetiska referenslistan. En annan fördel är att man skriver ut tidskriftens hela namn. Förkortningar gör det svårt för läsaren att identifiera tidskriften. Det kan dessutom vara svårt för författaren att hitta korrekt förkortning till en tidskrift.

Inom vissa discipliner föredrar man dock metoden med numrerade referenser, exempel på sådana system är Vancouver som dominerar inom medicin, IEEE som används inom elektroteknik och MLA som är vanlig inom humaniora. Det finns alltså inga entydiga regler för hur referenser ska skrivas utan många stilar existerar sida vid sida.

Om din lärare förordar numrerade referenser rekommenderar vi följande anvisningar:

ACS Style Guide Rekommendationer utgivna av American Chemical Society (ACS).

CAplus Core Journal Coverage List Här finner du ett urval centrala tidskrifter inom kemi och kemiteknik med förkortningar.

Vancouversystemet Exempelsamling från U.S. National Library of Medicin (NLM)

Vancouversystemet Exempelsamling från The University of Queensland

Journals Database (NLM) Här kan du få fram förkortningen till de flesta medicinska tidskrifter.

IEEE Transactions, Journals, and Letters: Information for Authors Se kapitel IV D. References på sidan 4 samt, för förkortningar, Appendix III och IV.